Julklappsinköp=)

Hela eftermiddagen igår spenderades i Lund=) Trodde aldrig jag skulle få beviljat permission eftersom jag fortfarande inte kommit upp i BMI 15 (är dock väldigt nära), men jag fick lov ändå! Hittade present till mamma plus att jag handlade lite kläder till mig själv, HM rean har startat!

Annars är det väl lite upp och ner...  Har tagit det väldigt lugnt idag och inte kompenserat så mycket som jag brukar. Känner av springet på stan igår i ben och framför allt i knäna som värker. Har därför varit lite lättare att sitta still. Började med näringsdryck igår också. Känns sådär, men samtidigt var jag inställd på att dom skulle komma, så det är inte lönt att tjafsa emot. Hade det inte varit för att sjukdom inte vill ha dom hade dom tillochmed varit goda. Men det är inte så lätt att uppskatta något som hjärnan bara vill kasta i soptunnan. 

Det märks att det snart är jul. Idag har vi klätt granen och igår bakade vi pepparkakor. Tiden går mycket fortare när man har något att sysselsätta sig med=) Stämningen här har väl tyvärr inte blivit bättre. Många pratar om julen, några med förväntan men många med ångest. Jag längtar bara. Vill hem till mina hästar och hundar, till min säng och till min mamma. Fick permission från sön fm till tisdag innan kvällsmaten, så lite tid får jag iallafall hemma!

Nu ska snart hoppa i duschen och sen sätta mig och sticka resten av kvällen!

Har stickat både mössan och halsduken själv=)

Ny vecka

Vägning i morse, upp 3 hekto... Känns som det skulle vara mer, känner mig stor som ett hus.

Men nu lär det bli ännu värre. Kommer antagligen få näringsdrycker from onsdag. 

Oundvikligt, men jag vill inte. Alla e väldigt oroliga här. Stämningen är jättedålig. Blir så påverkad. Vill känna mig motiverad istället för nedtryckt. Hoppas det blir bättre när jag är hemma över jul. Hoppas att jag får den permission jag ansökt om. Då har jag iallafall två nätter hemma. Längtar. Vill hem nu. Orkar inte skriva något vettigt idag. Så mycket känslor som far omkring bara. När jag mår dåligt mår jag sämre än förr, och när jag mår bra känner jag det på ett helt annat sätt. Inte så avskärmad, inte lika apatisk. 

På väg......

Permission=)

Får egentligen inte ha permission, men har en tandläkartid så då gick det bra!!
Tågen går dessutom så pass bra så jag hinner va litegrand i ängelholm också innan och efter.
Oj vad jag ska passa på att umgås med vovven som e med mamma på jobb! Och bara att komma härifrån några timmar ska bli helt underbart!

Annars känns det faktiskt helt okej, känner fortfarande mycket oro i kroppen och klarar inte riktigt av att sitta still så mycket som jag borde. Men maten går bra att äta, även om det inte alltid är världens godaste. Då jag varken äter nöt-griskött eller potatis blir det ibland lite för mycket vegetariska rätter med ris till, men det går ofta att välja andra alternativ som tur e. Ris är väldigt tjatigt i längden.

Nä, röktid om en 10 min, sen byta om och göra sig klar för att åka efter lunch. På dagens meny står det vegetarisk Lasagne, och ikväll blir det mumsig mannagrynsgröt.

Ha en bra dag!

Dumma jobbiga måndag

Måndag=Vägning

Ångest, hade gått upp det 1,5kg som jag gick ner förra veckan. Så egentligen + - 0, men nej, ångesten är total. Kommer det fortsätta såhär? Måste någonstans acceptera det, ska ju upp 1kg i veckan enligt planen. Hur fan ska jag klara det. Har gått runt och gråtit hela dagen. Allt har varit jobbigt. Vill bara lägga mig och dra täcket över huvudet. Inte vara med mer, orkar inte. Vill hem, till min trygghet, till min mat, till mina rutiner, till mitt liv. Jag vet, det är sjukdomen som pratar nu. Den onda sidan av mig, den sidan som vill bryta ner, som vill försvinna, som inte vill och orkar mer. 

Måste tänka positivt, måste jaga iväg mina hjärnspökena. Trodde inte jag skulle reagera såhär mycket, trodde jag var starkare. Hade tänkt ha som delmål denna veckan att ta musli i yoghurten på morgonen, ha, inte en chans. Fick snabbt omvärdera och byta till att fortsätta äta mitt kvällsmål, annars hade jag plockat bort det. FEL, min sjukdom hade plockat bort det, dragit ner på allt som går. Det får inte hända.

Måste kämpa vidare.

Måste vinna denna kampen.

Måste Måste Måste.

Godissug?

Innan var jag smått godisberoende, då i form av skumgodis som typ tomtar nappar bananer sockerbitar. Ja allt som var i form av skum. Sedan jag kom hit och började äta MAT, riktig mat, tillräckligt med mat, så har detta sug i princip försvunnit. Har fått en helt annan syn på hur viktigt det är att få i sig av alla kostcirkelns delar genom att äta rätt och i lagom mängd. Nu behöver jag inte ett stort lass med grönsaker, utan jag känner mig mätt och belåten efter en lagom portion mat. Energin börjar komma tillbaka mer och mer. Kan nästan känna hur det spritter i hela kroppen. Hjärnan börjar också komma ifatt, innan kunde jag inte koncentrera mig för fem öre. Att prata med någon var meningslöst, för jag tog inte in det andra sa. Hjärnan hängde helt enkelt inte med, allt var som ett brus. Varför har jag inte provat detta tidigare? Varför har jag gått runt med denna helvetessjukdom i 14 år? 

Fick en uppgift av min ansvarige skötare att skriva ner vad som varit positivt och negativt med sjukdomen. Listan med negativa saker blev snabbt lång, men att skriva vad som varit positivt var betydligt svårare. En sak är dock att få känna sig liten, inte vara stark, inte behöva ta ansvar. Det är annars något som präglat hela mitt liv. Jag har alltid velat visa mig stark, alltid velat vara duktig. Vet att detta är något som många anorektiker också kännt, jag är inte unik där. 

Fick en fråga igår hur jag kunde ha så lätt för att äta, varför jag vågade utmana mig själv i så mycket större utsträckning än de flesta andra här. Svaret på det är bara FÖR ATT JAG VILL! JAg vill upp, jag vill bli frisk, jag vill leva!

Och vet ni, jag tog den där extramackan igår. Det malde i huvudet hela dagen, ska jag våga? Efteråt kändes det bara bra, jag klarade det, det var tillomed gott med en extramacka. Kanske blir en ikväll med=)

Uppåt

Är så mycket piggare och gladare nu jämfört med hur jag var innan. Tänk vad lite mat kan göra. Låter som att allt skulle vara bra nu, men jag fightas hela tiden mot den där dumma sjuka sidan. Mot hon som säger åt mig att det är inte okej att äta såhär mycket, det är inte okej att känna sådan här mättnadskänsla. Alla säger att det blir bättre, kroppen och magen kommer anpassa sig. Men fy fan vad jobbigt det är. Att äta utan att känna hunger, mat som inte får plats i magen. Men jag tvingar i mig det, tvingar i mig den extra mackan på kvällen oxå fast jag inte måste. Ju fortare jag går upp, desto lättare blir det. Inbillar mig och hoppas det iallafall. 

Tydligen finns alternativet att välja lussekatt istället för macka ikväll. Vet inte hur jag ska göra, känns som att det blir för mycket på en gång. Känns som jag kanske inte är riktigt mogen för det. Hade känts mer ok om vi fick en lussekatt till mellis istället. Åh, vad jobbigt. Är jag ens sugen på lussekatt, är det sjukdomen som säger att jag inte är det? Får nog ta mig en ordentlig funderare på detta. Middagsgröten står mig fortfarande upp i halsen...

Sista ciggen

För ikväll iaf. Sjukt jobbigt att inte få röka när och hur ofta man vill... Men men, de e ju inte för evigt...

Snart blir det honungsvatten och kvällsmacka!

Ha en mysig kväll!

Fjärilen

Jag såg, utanför mitt fönster,

en späd, vit liten fjäril

hastigt fladdra förbi

som livet självt

Kvällsmacka

En känslomässig bergodalbana har det verkligen varit idag. Vägning i morse och viktras. Var så arg, ville ju ha gått upp så jag kan få permission. Sen 100% portioner hela dagen, vilket jag ju längtat efter. Men oj så mätt jag blivit. Min hjärna har spökat lite och jag har varit mer rastlös än vanligt, inte haft ro i fem minuter.
Har ju längtat hela veckan efter kvällsmacka, men ikväll var jag inte ens hungrig. Har dock trotsat det och sitter nu med en rostad ljus macka med en skiva ost tomat och gurka. Inte helt fel faktiskt, kan ju äta fast man inte är hungrig, måste våga utmana mig själv. Vet att det mesta bara sitter i skallen. Till nästa vecka ska jag ha gått upp i vikt, annars blir jag tokig.

Vintervitt=)

Åh vad mysigt med snö. Nu när man inte har hästar att ta hand om, utan kan njuta av den inifrån och under rökpauserna så är det ju riktigt mysigt när allt är vitt=) Som pricken över iet är här adventspyntat och fint, så stämningen är på topp! Vill må såhär bra, känna mig såhär uppåt alltid. Men jag vet att någonstans så trycks mina egentliga känslor bort. Så fort jag tänker lite för mycket, och tillåter dessa känslor att komma fram, så känner jag ångesten välla upp. Men jag orkar inte bearbeta det också just nu. Nu handlar det först och främst om att gå upp i vikt och ta mig ur svälten. Och det SKA jag klara. 100% procents portioner imorgon, nu kör vi=)

Föresten, finns det någon som läser? Hade blivit så glad för någon liten kommentar!

Up and down

Har mått så bra hela dagen, men nu smyger sig alla känslor på. Har sån fruktansvärd hemlängtan, känns som jag ska gå isönder inuti. Mamma var och hälsade på, och hon hade min älskade Lucca med sig. Blev så glad att träffa båda, och humöret har hållt i sig hela dagen. Nu känner jag ångesten kommer, vill hem. Vad gör jag här? Det är inte så här jag vill leva mitt liv. En lördag kväll, tänk vad mycket kul man går miste om. 

Åh, låt mig slippa ifrån detta helvete. Låt mig få komma hem, låt mig få må bra, inte känna ångest över att vara still.

Låt mig få leva igen!

Bild på mig från Sicilien för några år sedan. Några kilo mer på kroppen, och mycket lyckligare.