Gårdagen gick hur bra som helst. Ångesten kom bara under korta perioder när jag kände mig sysslolös. Jag klarade av att äta efter mitt matschema plus dricka min två näringsdrycker. Jag kände mig stark och glad! Inte ens det faktum att den ena hästen var halt vilket gjorde att det blev en mindre att rida fick mig att få panik(vilket jag brukar få).
Idag har däremot varit mindre bra... Började med att rida min egna häst i morse, åt frukost som vanligt, åkte till det andra stallet och skulle rida. Då kommer ösregnet. Banan stod under vatten och det var bara att glömma ridningen där. Genast börjar min störda hjärna räkna och kompensera.
"Om jag struntar i mina näringsdrycker så gör det inget att jag har två hästar mindre att rida".
"Men jag har ju redan druckit 1/3 av den ena ND".
"Jag kan gå en längre runda än jag brukar med hunden".
Sådär höll jag på... Det slutade med att jag tog med den ena hästen hem och red i ridhuset, utan att dricka min ND. Äter lunch nu, men sparar den ena mackan till i eftermiddag då jag ska rida en häst till EFTER jag varit ute och gått en lång runda. Och jag vet med mig att jag inte kommer dricka min eftermiddags ND. Orkar bara inte kämpa emot idag, orkar inte med den ångesten som kommer. Ibland önskar jag bara att jag kunde slippa maten, bara dra ett täcke om mig och sova. Slippa oron som hela tiden krýper i mig, bara få känna någon form av ro...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar